onsdag 25 december 2013

Julklappsrim

För att fira julen har jag sparat på en liten arkivgodbit som jag tänkte bjuda på: ett julklappsrim från ett paket med brevpapper och kuvert från ungefär hundra år tillbaka i tiden.

Paketmottagaren är antropologen Edvard Westermarck (1862-1939) som gjorde forskningsresor i Marocko (därav rimmet) och givaren är hans syster, författaren och konstnären Helena Westermarck (1857-1938). Rimmet är odaterat, men eftersom syskonens mor omnämns så kan det inte vara skrivet senare än 1909 då Constance Westemrarck dog. Den Kina som omnämns är familjens tjänarinna och Dahlberg - ja det, är O. J. Dahlbergs pappershandel, vars två affärer låg invid Glogatan och Skillnaden i Helsingfors.

När Edvard skall taga
och skriva och laga
på engelska - tyska
men aldrig på ryska,
då börjar han söka
och rota och böka,
hos mamma och Kina
Bland deras små fina
kuvert och biljetter
och andra paketer
men finner allt dåligt
och ropar otåligt:
"Tvi uselt elände!
Till Marocko jag vände
hälst åter med samma! --
Men då säger mamma:
"I smutsen därborta
du kommer till korta" --
Och Kina ses löpa
till Dahlberg och köpa
Kuvert, som ej sägas
med guld ens uppvägas,
och papper så rara
utaf prima vara.

onsdag 18 december 2013

Vetenskaparna

 Betydande finländska vetenskapsmän enligt finländarna själva. Källa: Vetenskapsbarometern 2013


Den regelbundet återkommande nationella Vetenskapsbarometern undersöker hur finländare i gemen ser på vetenskap och vad de känner till om forskning. I en av frågorna gäller det att nämna en betydande finländsk forskare eller vetenskapsman ur ett historiskt perspektiv. Gissa om det gläder mig en aning att Edvard Westemarck finns med på den listan - även om han förstås förlorar med några hästlängder till AIV-fodrets uppfinnare och nobelpristagaren A. I. Virtanen. 

Bland namnen hittar man förövrigt också två av Westermarcks elever: filosoferna G. H. von Wright och Eino Kaila. Dessa två och flera andra - bland dem religionsvetaren Rafael Karsten, sociologen Gunnar Landtman, filosofen Rolf Lagerborg, estetikern Yrjö Hirn, Palestinaforskaren Hilma Granqvist, politikern Rudolf Holsti, socialantropologen Ragnar Numelin, språkforskaren Kai Donner och författaren Gunnar Björling - kommer att figurera i det forskningsprojekt om Westermarck och hans elever som kör i gång våren 2014.

Dessa forskare och vetenskapsmän deltog på ett synligt sätt i det finländska samhällslivet under stora delar av 1900-talet. Det är kanske inte så konstigt om de åtminstone lämnat något litet spår i det kollektiva medvetandet. På vetenskapsbarometerns lista som annars domineras fullständigt av naturvetenskaperna, utgör Westermarck och hans elever vid sidan av Lönnrot&Chydenius också de enda humanisterna/samhällsvetarna.


***
 Listans bubblare:
  • Vad Spede Pasanen gör på listan har jag funderat på. Förmodar att han finns med i egenskap av uppfinnare av "spedeslungan" (träningsredskap för backhoppare). Eller har någon en annan teori?
  • Den som är förvånad över att listan bara innehåller en kvinna ombedes räcka upp en hand...


onsdag 11 december 2013

Blogga om historia



Bland deltagarna (ca 30 pers) på den kurs i vetenskapskommunikation som jag har deltagit i under hösten, fanns det bara två personer (varav jag var den ena) som bloggar. Det här var för mig ganska förvånande. Exempelvis inom den anglosaxiska världen är bloggar och social media redan en naturlig del av forskarens arbetsmetoder och ett självklart sätt att sprida och popularisera vetenskap och forskning (här finns ett bra inlägg på det).

För tillfället driver jag två bloggar. Dels skriver jag här på den här adressen sedan 2009 och dels fungerar jag sedan ett knappt år tillbaka som webbmaster och koordinator för projektbloggen På jakt efter familjen.

Själv tycker jag att det är viktigt att bloggarna inte ska vara för akademiska. En bra blogg ska vara kortfattad och gärna trevlig och lättfattlig att läsa. Den ska sträva till att väcka intresse och uppmuntra till fortsatt diskussion. En blogg får gärna inspirera andra och dela med sig av idéer. Den ska inte vara en utdragen ensam monolog. Om det finns en möjlighet ska den gärna också innehålla bilder och länkmaterial som ger ett mervärde för läsaren.

Till bloggens fördelar hör den kontakt man får med sina läsare, kommentarerna och responsen. Som bloggskribent har man direkt nytta av bloggen på flera olika sätt. Bloggen är ett bra sätt att visa vilka intresseområden man har. I dag googlar sig folk till allt mer och mer information (no kidding – jag lovar! Kolla bloggstatistik någon gång...). Om bloggen dyker upp i rätt sökning kan det leda till många spännande möten med de mest oväntade läsare. Bloggen är också ett bra övningsredskap för den som skriver. Bloggandet skärper förmågan att formulera sig kort, klart och lättfattligt.

Så – helt i enlighet med genrens anda. Här kommer några tankar om hur man skriver bloggar (a.k.a. metabloggeri om bloggandet)

  • Skriv kort. Det är bara att inse fakta. Ingen läser blogginlägg på 10 000 tecken. Kan man inte säga vad man tänkt på max 5000 tecken så är det för långt (förutsatt att det inte handlar om någonting alldeles helt särdeles exceptionellt briljant - men då ska man kanske hellre satsa på att skriva en bok?).
  • Stressa inte. Skriv när du har lust och när du har någonting att säga. Om det går fyra månader mellan varje post så strunt samma. En intressant blogg bli läst även om inläggen kommer glest.
  • Välj dina läsare enligt hur det känns bäst (åtminstone i någon mån – internet är trots allt ett oförutsägbart svart kaninhål). Gör reklam för din blogg (facebooksida, twitter, reklamlakan på Forums hörn...) om du vill ha många läsare. Strunta i det och bjud in kompisarna om det känns bättre. Vill du bli läst av andra historiker: anmäl din blogg till Agricolas blogg-feed.
  •  Läs bloggstatistiken. Bästa sättet att lära sig vad folk googlar efter och vilka ämnen som intresserar. Intressant också på många andra sätt. Blogger har sitt eget statistikverktyg, men det finns också andra (bättre) gratisprogram man kan använda så som Statcounter.
  • Använd bilder (men tänk på hur du gör det).
  • Använd bloggen som en personlig portfolio och klippbok – spara på idéer, uppslag, roliga fynd och allt annat som gör historia just så himla spännande som det är.

Att välja sina ord


Helena Westermarck: Strykerskor (En viktig fråga), 1883

"Ehuru jag visserligen icke alls är skrämd för Edra "fula" strykerskor, vill jag dock göra Eder den "mindre viktiga frågan", om ej priset på taflan kunde nedsättas till 500 mk, eller samma pris som fr. Helena Schjerfbeck erhöll för sina "fula" bretagnska barn."

B. O. Schauman till Helena Westermarck 4.12.1883.